I Los Angeles omgivningar
Vi började söndagen med att besöka ett flygmuseum Planes Of Fame Air Museum vid Chinos flygplats söder om Upland.
Museet visar upp en stor samling av flygplan till största delen stridsflygplan och bombplan. De omfattar perioden 1914 - 1970-tal med tyngdpunkten lagd på flygplan från andra världskriget och har sitt ursprung i USA, England, Tyskland. Japan och forna Sovjetunionen. Flera av flygplanen är i flygdugligt skick och används vid flyguppvisningar.
Den flygplanstyp som visas på nedanstående bild har en särskild koppling till Sverige. Sverige beställde totalt 120 plan av den här typen, Sevensky Republic EP 106. I Sverige fick flygplanet beteckningen J G. Endast en del av de 120 planen levererades innan amerikansk lagstiftning förbjöd export av krigsmaterial 1940. Planen levererades i lådor och transporterades till Petsamo i Finland och delarna kördes sedan på lastbil till Sverige där de monterades ihop. Transporten av delarna var en del av den så kallade Petsamotrafiken.
Under andra världskrigets slutskede var Tyskland i stort behov av flygplan som kunde ta upp kampen med de allierades flygstyrkor i snabbhet och på hög höjd. En av de flygplanstyper som utvecklades var "Komet" som var ett raketdrivet flygplan. Planet var livsfarligt att landa med eftersom hjulen släpptes efter start och landningen fick ske på en skida. Piloten hade mycket svårt att kontrollera landningen och det var vanligt att planen kraschade och piloten omkom.
Det fanns två flygplan som hade en speciell historia. Det ena var en Messerschmidt Bf 109, ett av andra världskrigets mest kända jaktplan. Flygplanet användes på Östfronten och blev så kraftigt skadat i en luftstrid 1942 att piloten måste nödlanda på en isbelagd sjö. Piloten överlevde men planet sjönk genom isen till sjöns botten. Planet bärgades 2003.
Det andra flygplanet var en Boeing B-17, ett amerikanskt 4-motorigt bombplan. Under ett uppdrag 1942 i Stillahavsområdet blev detta plan beskjutet och så illa skadat att bränslet rann ut. Det tvingades nödlanda i ett träsk på Papua Nya Guinea. Besättningen på 9 man överlevde landningen. Med hjälp av lokalbefolkningen vandrade de genom djungeln i 6 veckor innan de kunde få hjälp av "sina egna".
Planet blev liggande i träsket i 64 år innan det återfördes till USA.
"Resterna"
Nödlandningen i djungeln
Alldeles intill flygplatsen och nära ett villaområde fanns massor av kor och tjurar i flera inhägnader. Vi kunde inte se eller komma underfund med vilken form av boskapsskötsel det egentligen handlade om. Vi såg inte till en enda människa, men djuren hade gott om tillgång på mat och vatten - och fina var de.
Efter detta anslöt vi åter till Route 66 i Upland och körde den ända till Pasadena. För den som tänker köra Route 66 i detta avsnitt benämns den numera även Foothill Boulevard som sedan övergår till Huntington Drive. Vi lämnade Route 66 i Pasadena för att köra norrut och enligt vissa guideböcker är det svårt att efter Pasadena hitta den ursprungliga Route 66 fram till Santa Monica.
I Upland var det dags att äta lunch. Det gjorde vi på "The Buffalo Inn" som har serverat "Buffalo burgers" sedan 1929.
Vi trodde att vi skulle kunna äta där i lugn och ro, men så blev inte fallet. Anledningen var att ett tremannaband, Kim Martin spelade hårdrock på hög volym. Gästerna bestod huvudsakligen av medelålders män, vältatuerade och utrustade för att köra motorcykel. De uppskattade den hårdrocksmusik som Kim Martin spelade. Bandet spelade riktigt bra.
I Glendora passerade vi den över 80 år gamla restaurangen "The Golden Spur" som fortfarande serverar mat.
Vi har säkert alla sett i amerikanska filmer att man kunde gå på "Drive-in bio". Den enda kvarvarande väster om Oklahoma ligger i Azusa och heter "Azusa Foothill Drive-in Theatre".
"Santa Anita Racetrack" i Arcadia är en kapplöpningsbana för hästar som i huvudsak känd för tre saker.
Kapplöpningsbanans huvudbyggnaden är uppförd på 1930-talet i Art Deco - stil och är ritad av samma arkitekt som ritade Hooverdammens byggnader.
Bröderna Marx film "En dag på kapplöpningarna" är inspelad här.
I början av andra världskriget användes kapplöpningsbanan som uppsamlingsplats för ca. 20.000 amerikaner av japanskt ursprung i avvaktan på transport till interneringsläger.
Under den här sträckningen finns mycket lämningar efter Route 66-eran men de framträder inte lika tydligt som tidigare eftersom de "kvävs" av storstadsmiljön. Dessutom gör trafikens intensitet att det är svårt att stanna med kort varsel.
Från Pasadena styrde vi kosan mot Santa Paula, några mil nordväst om Los Angeles. För att komma dit i raskt takt valde vi att köra den 6-filiga motorvägen Interstate 5. Efter en timma bytte vi till den betydligt lugnare väg 126, som går genom Piru Canyon. Vägen är omgiven av frukt- och grönsaksodlingar. Vi stannade till och köpte de godaste apelsiner vi någonsin ätit.
Vi körde en liten bit till och kom till dagens slutmål, Santa Paula.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar