Amarillo - Tucumcari

Från Texas till New Mexico

Vi gick upp tidigt och åkte till Canyon, några mil öster om Amarillo för att besöka Texas största historiska museum, Panhandle-Plains Historical Museum. Det har ett antal teman såsom, västern-historia, transporter, konst mm. Allt från dinosauriernas tid till oljeindustrins framväxt. En riktigt intressant förmiddag.

  

I den lilla orten Vega fann vi en liten välrenoverad bensinstation som inte liknade några andra vi sett, Magnolia Gasoline Station. Vi tittade också på Dot´s Minimuseum som innehöll en massa gamla saker med anknytning till Route 66, allt i en enda röra. Trots att platsen är liten kunde vi först inte hitta rätt. Margaretha stegade fram till ortens Sheriff som kom till undsättning.

Adrian gör anspråk på att vara den exakta mittpunkten mellan Chicago och Los Angeles. Vi åt lunch på Midpoint Café. Tyvärr har det utvecklats till en smärre turistfälla och man kan gärna köra förbi, men kanske stanna för att ta kort på "halvvägsskylten" mitt emot caféet.

 Spökstaden Glenrio ligger mitt på gränsen mellan Texas och New Mexico. De enda varelser vi såg till, förutom två amerikanska turister, var två hundar. På båda sidor om gränsen, med några meters mellanrum fanns ruinerna efter två motell. Det som låg på Texassida hade en skylt med texten "Sista motellet i Texas" på ena sidan och "Det första motellet i Texas" på den andra.

Idag har vi äntrat motorvägen, Highway 40, via en vägren då den del av av Route 66 som vi körde på plötsligt tog slut. En långtradarchaufför tittade förvånat ner på oss, men han klarade sig helskinnad!!!!!

Vi körde vidare till Tucumcari där vi nu bor på "Blue Swallow Motel". Motellet är från 1930-talets slut och mycket välbevarat, med bara 12 rum. en riktig pärla. Vi blir mycket väl omhändertagna av värdparet.

Tucumari är fullt av minnen från Route 66 storhetstid. En plats att stanna till på. Det finns bland annat ett 20-tal väggmålningar att titta på.

När vi körde genom Illinois var det lätt att hitta Route 66 eftersom skyltningen var bra. Genom övriga delstater som vi passerat har den varit ganska dålig och ibland förvirrande. En förutsättning för att kunna hitta är olika sorters kartor och guideböcker. Det är nödvändigt att planera varje dags resa då det finns mycket att se, inte bara utmed vägens sträckning, utan även i omgivningarna.

Vägbeläggningarna på Route 66 skiftar mycket, alltifrån asfalterade vägar till smala grusvägar. Eftersom skyltningen är bristfällig är det lätt att tro att man ibland kört fel.

Om man nu skulle köra fel eller vilja göra avstickare utgör bensinkostnaden inget bekymmer, vi köper den till det, för oss, facila priset av 6 kronor per liter. Kostnader för övernattning är också låg, ca 450 kronor för ett fint rum på motell. Så här ser skylten ut på vårt fina lilla motell i kväll.

PS  Vi är glada över alla besök på bloggen och särskilt glada är vi över de kommentarer som lämnats.