fredag 30 september 2011

Los Angeles, Venice Beach

Vid Stilla Havet
Idag började vi våra utforskningar med att besöka "Hollywood History Museum". Vi promenerade dit, eftersom det ligger nära vårt motell. Museet är inrymd i den byggnad som tidigare var Max Factors salong. Det omfattade tre plan av olika utställningar om filmhistoria och filmstjärnor, främst kvinnliga. I källaren fanns en särskild avdelning tillägnad skräckfilmens historia. Alla föremål som visades var original, vilket gjorde besöket extra intressant. Det omfattade scenkläder, sminkloger, filmrekvisita och mängder av fotografier och filmaffischer. Där fanns också en hel del personliga föremål.

 Sminkloge

Marilyn Monroes privata beautybox mm.

Marilyn Monroes Cadillac

Ur filmen "När lammen tystnar"

Dessutom såg vi; de kläder Greta Garbo bar i filmen "Anna Karenina", de röda skor som Judy Garland hade på sig i filmen "Trollkarlen från Oz", den uniformsjacka som Montgomery Clift bar i filmen "Härifrån till evigheten" och kläder från TV-serien "Baywatch och mycket mycket mera.

Fyllda av filmhistoria styrde vi kosan mot havet, närmare bestämt till "Venice Beach".  Vi började med att en promenad på piren och njöt av den sköna solen, havsbrisen och ljudet från vågorna. Vi tittade på surfarnas kamp med vågorna och de fiskande männens fångster.



Nästa punkt på programmet var att hyra var sin cykel för att ta en cykeltur längs med Stilla Havets strand. Vi cyklade under ett par timmar och glömde nästan bort att vi befann oss i en storstad. Efter cykelturen stannade vi på stranden en stund och lät oss svalkas av Stilla Havets salta vatten.


Venice har fått sitt namn efter staden Venedig med dess kanaler. Kanalerna finns bara ett par kvarter från havsstranden och anlades i början av 1900-talet. Miljön är väldigt vacker och rofylld.



Både i Venice Beach och i Santa Monica, som vi besökte härom dagen, finns mycket av välstånd men också de fattigas och de hemlösas eländiga förhållanden.

Pacific Coast Highway (1) passerar Los Angeles på sin sträckning utmed stora delar av Californiens västkust. Vägen är känd för att vara mycket naturskön och ge storslagna vyer. Några mil norr om Los Angeles ligger Malibu, varifrån dess bilder kommer.




torsdag 29 september 2011

Los Angeles, Hollywood

I Stjärnornas stad
I morse blev vi varse att att motellets internet var så undermåligt att vi inte kunde använda det som vi brukar göra. Efter diverse diskussioner med hotellets personal och ledning checkade vi ut och flyttade tvärs över gatan till ett annat motell. Det tog oss en del tid, men vad gör man inte för att kunna fortsätta med bloggen!!!
En av världens mest kända skyltar "The Hollywood Sign" är ett måste att besöka. Tyvärr var sista biten av vägen, Mullholland Hwy, nu avstängd vilket gjorde att vi inte kom så nära som man brukar göra. Tillräckligt nära för att ta ett kort på skylten kom vi i alla fall.


Efter resan upp på slingriga vägar till Hollywoodskylten tog vi motorvägen till "Forest Lawn Memorial Cemetary" i Glendale. Begravningsplatsen är mycket vacker och ligger i ett kuperat landskap. Den är ca. 100 år gammal och väldigt stor. Över 250.000 personer har sitt sista vilorum här. Den är kanske mest känd för att många stora Hollywoodstjärnor är begravda här, både de som var stjärnor förr och de som har funnits i vår tid.  


Deras gravplatser är svåra eller omöjliga att hitta då inga upplysningar lämnas ut om var de finns.  Dock görs ett undantag då det gäller Michael Jacksons gravplats som finns i Holly Terrace.



På seneftermiddagen har vi flanerat runt på Hollywood Boulevard med omnejd. Gatan är kantad av mycket som har anknytning till filmens värld.


Utanför "Grauman´s Chinese Theatre" finns de kända hand-och fotavtrycken med namnteckningar från många celebriteter. Det startade 1927 och pågår fortfarande och hittills har ca. 200 Hollywoodkändisar lämnat sina avtryck.


Vi fortsatte in på Kodak Theatre, byggd 2001, och gick uppför den vackra och välavvägda trappan. Sedan ett antal år tillbaka hålls i slutet av februari den stora Oscarsgalan här.



"Hollywood Walk of Fame" är en annan välkänd attraktion på Hollywood Boulevard. Stjärnorna finns i 5 olika kategorier, inom filmens, musikens och teaterns värld.  Den första stjärnan infogades i trottoaren den 9 februari 1960 och tilldelades Joanne Woodword. I dag finns ca. 2.500 stycken. Varje år delas ett antal nya ut. 193 personer har hedrats med en stjärna i mer än en kategori och en person har fått i alla fem. 
Sex svenskar finns representerade: Greta Garbo, Ingrid Bergman, Signe Hasso, Mauritz Stiller, Anna Q Nilsson och Ann-Margret.


På gatan finns biografen "El Capitan Theatre" byggd 1926. Här hade bland andra filmen Citizen Cane premiär 1941. Den genomgick en stor renovering till ursprungligt skick i början av 1990-talet


Vi avslutade kvällen med en lång promenad fram och tillbaka på den legendariska Sunset Boulevard.

Santa Paula - Los Angeles, Santa Monica

End of the Trail
Vi började morgonen med att äta frukost på en av hotellets uteterasser. Vädret var som när den svenska sommaren är som bäst. En fin start på dagen. Vi lämnade hotellet med viss saknad. Så här fint var det:





Innan vi åkte vidare besökte vi verkstaden som reparerar och renoverar äldre mercor. Verkstaden var full av delar och många bilar. Mannen vi pratade med berättade att han arbetat som mercedesreparatör i 47 år och kunde allt om gamla mercor.


Efter besöket i verkstaden gjorde vi resans sista etapp till Los Angeles och Santa Monica där Route 66 tar slut om man åker från öst till väst.


Vi parkerade bilen nedanför piren och tog en strandpromenad och gick även en runda på piren. För den som har sett filmen "Blåsningen" kan vi berätta att här finns den karusell som förekommer i filmen.




Vi har nu gjort den Route 66-resa som vi hade bestämt oss för. Vi har varit Route 66 väldigt trogna, trots att vi har gjort ganska många avstickare till intressanta platser. Route 66 är en väg med mycket skiftande kvalitet och ibland väldigt svår att hitta. Vi har sett dåtidens och nutidens amerikanska landsbygd, småstäder och även några storstäder. Under resans gång har vi mött många trevliga och mycket hjälpsamma människor.
Nu när vi har nått målet ska vi ägna några dagar åt Los Angeles och vi började med att leta upp vårt hotell i Hollywood Hills.
Men innan dess tog vi en promenad på vackra "Ocean Avenue".



tisdag 27 september 2011

Santa Paula

Kvar i Los Angeles omgivningar
Varför åkte vi till Santa Paula?
Därför att Bengt, som de flesta vet, håller på att renovera en Mercedes Benz 220 SE Coupé från 1959.
I Santa Paula finns "World Upholstery and Trim" som tillverkar originaltrogna bilklädslar till gamla bilar. Vi har besökt firman flera gånger under dagen för att diskutera inredning och pris till den gamla rariteten. Dessutom har vi också varit hos en firma som handlar med delar till gamla mercor.
Det finns även andra bilmärken än Mercedes, till exempel Jaguar, som fått sin inredning tillverkad här.


Santa Paula är en mycket behaglig liten stad att vistas i. Klimatet är skönt och levnadsstilen avslappnad. Vi uppfattar att det pratas lika mycket spanska som engelska och man växlar snabbt mellan språken. Det mesta är skyltat på två språk. Vi har vandrat runt i stan och sökt upp de sevärdheter som finns.


Vi såg bland annat statyn "Varningen", men vi har inte kunnat få en förklaring till varför den heter så. Till höger i bilden syns en granitkula som snurrar runt på en bädd av vatten. Kulan väger ca. 2500 kg.


I stan finns detta jättelika fikonträd. En av stadens stoltheter och som räknas in bland dess sevärdheter.


Santa Paula ligger i en dalgång som är fylld av odlingar av olika sorters frukter och grönsaker. Till exempel citroner, apelsiner, avocado, paprika, oliver, vindruvor och mycket annat.

 Citronträd

 Apelsiner

Paprika

I Santa Paula bor vi på ett litet hotell mitt i centrum, Santa Paula Inn. Hotellet visade sig vara en klenod med en mycket personlig inredning, fina rum, en vacker matsal, skuggiga uteplatser mm. Ägarinnan är mycket charmerade och översvallande i sin hjälpsamhet. Vi känner doften av citrusfrukter och vindruvor från omgivningarna. Här stannar vi två nätter innan vi kör sista delsträckan av Route 66 till Santa Monica Pier.

Santa Paulas omgivningar

Los Angeles, Ontario - Santa Paula

I Los Angeles omgivningar
Vi började söndagen med att besöka ett flygmuseum Planes Of Fame Air Museum vid Chinos flygplats söder om Upland.


Museet visar upp en stor samling av flygplan till största delen stridsflygplan och bombplan. De omfattar perioden 1914 - 1970-tal med tyngdpunkten lagd på flygplan från andra världskriget och har sitt ursprung i USA, England, Tyskland. Japan och forna Sovjetunionen. Flera av flygplanen är i flygdugligt skick och används vid flyguppvisningar.
Den flygplanstyp som visas på nedanstående bild har en särskild koppling till Sverige. Sverige beställde totalt 120 plan av den här typen, Sevensky Republic EP 106. I Sverige fick flygplanet beteckningen J G. Endast en del av de 120 planen levererades innan amerikansk lagstiftning förbjöd export av krigsmaterial 1940. Planen levererades i lådor och transporterades till Petsamo i Finland och delarna kördes sedan på lastbil till Sverige där de monterades ihop. Transporten av delarna var en del av den så kallade Petsamotrafiken.


Under andra världskrigets slutskede var Tyskland i stort behov av flygplan som kunde ta upp kampen med de allierades flygstyrkor i snabbhet och på hög höjd. En av de flygplanstyper som utvecklades var "Komet" som var ett raketdrivet flygplan. Planet var livsfarligt att landa med eftersom hjulen släpptes efter start och landningen fick ske på en skida. Piloten hade mycket svårt att  kontrollera landningen och det var vanligt att planen kraschade och piloten omkom. 


Det fanns två flygplan som hade en speciell historia. Det ena var en Messerschmidt Bf 109, ett av andra världskrigets mest kända jaktplan. Flygplanet användes på Östfronten och blev så kraftigt skadat i en luftstrid 1942 att piloten måste nödlanda på en isbelagd sjö. Piloten överlevde men planet sjönk genom isen till sjöns botten. Planet bärgades 2003.


Det andra flygplanet var en Boeing B-17, ett amerikanskt 4-motorigt bombplan. Under ett uppdrag 1942 i Stillahavsområdet blev detta plan beskjutet och så illa skadat att bränslet rann ut. Det tvingades nödlanda i ett träsk på Papua Nya Guinea. Besättningen på 9 man överlevde landningen. Med hjälp av lokalbefolkningen vandrade de genom djungeln i 6 veckor innan de kunde få hjälp av "sina egna".
Planet blev liggande i träsket i 64 år innan det återfördes till USA.

"Resterna"

Nödlandningen i djungeln

Alldeles intill flygplatsen och nära ett villaområde fanns massor av kor och tjurar i flera inhägnader. Vi kunde inte se eller komma underfund med vilken form av boskapsskötsel det egentligen handlade om. Vi såg inte till en enda människa, men djuren hade gott om tillgång på mat och vatten - och fina var de.



Efter detta anslöt vi åter till Route 66 i Upland och körde den ända till Pasadena. För den som tänker köra Route 66 i detta avsnitt benämns den numera även Foothill Boulevard som sedan övergår till Huntington Drive. Vi lämnade Route 66 i Pasadena för att köra norrut och enligt vissa guideböcker är det svårt att efter Pasadena hitta den ursprungliga Route 66 fram till Santa Monica. 
I Upland var det dags att äta lunch. Det gjorde vi på "The Buffalo Inn" som har serverat "Buffalo burgers" sedan 1929.


Vi trodde att vi skulle kunna äta där i lugn och ro, men så blev inte fallet. Anledningen var att ett tremannaband, Kim Martin spelade hårdrock på hög volym. Gästerna bestod huvudsakligen av medelålders män, vältatuerade och utrustade för att köra motorcykel. De uppskattade den hårdrocksmusik som Kim Martin spelade. Bandet spelade riktigt bra.


I Glendora passerade vi den över 80 år gamla restaurangen "The Golden Spur" som fortfarande serverar mat.


Vi har säkert alla sett i amerikanska filmer att man kunde gå på "Drive-in bio". Den enda kvarvarande väster om Oklahoma ligger i Azusa och heter "Azusa Foothill Drive-in Theatre".


"Santa Anita Racetrack" i Arcadia är en kapplöpningsbana för hästar som i huvudsak känd för tre saker. 
Kapplöpningsbanans huvudbyggnaden är uppförd på 1930-talet i Art Deco - stil och är ritad av samma arkitekt som ritade Hooverdammens byggnader. 
Bröderna Marx film "En dag på kapplöpningarna" är inspelad här. 
I början av andra världskriget användes kapplöpningsbanan som uppsamlingsplats för ca. 20.000 amerikaner av japanskt ursprung i avvaktan på transport till interneringsläger.


Under den här sträckningen finns mycket lämningar efter Route 66-eran men de framträder inte lika tydligt som tidigare eftersom de "kvävs" av storstadsmiljön. Dessutom gör trafikens intensitet att det är svårt att stanna med kort varsel.
Från Pasadena styrde vi kosan mot Santa Paula, några mil nordväst om Los Angeles. För att komma dit i raskt takt valde vi att köra den 6-filiga motorvägen Interstate 5. Efter en timma bytte vi till den betydligt lugnare väg 126, som går genom Piru Canyon. Vägen är omgiven av frukt- och grönsaksodlingar. Vi stannade till och köpte de godaste apelsiner vi någonsin ätit.



Vi körde en liten bit till och kom till dagens slutmål, Santa Paula.