Vi startade dagen med att köra en stor del av Santa Monica Boulevard, på vår väg till San Fernando Valley. Gatan är oändligt lång, med trafikljus hela vägen och tar åtskillig tid i anspråk att forcera, precis som i Los Angeles för övrigt, är avstånden alltid enorma. Det är USA:s näst största stad med ca. 17 miljoner invånare i storstadsområdet, Staden består egentligen inte av en enda stad utan av 80 mindre städer på en yta av 1.200 kvadratkilometer. Hela området är uppbyggt för biltrafik och motorvägarna, med upp till 14 filer, går som ett nätverk genom stans alla delar. Bil är ett måste då kollektivtrafiken är minst sagt sparsam.
På vägen längs Santa Monica Boulevard svängde vi in och tog en runda bland husen i Beverly Hills. Det ena finare än det andra, av dem man kan se vill säga. Många är kringgärdade av höga häckar och annat insynsskydd vilket gör att man ibland inte kan urskilja så mycket.
På vägen längs Santa Monica Boulevard svängde vi in och tog en runda bland husen i Beverly Hills. Det ena finare än det andra, av dem man kan se vill säga. Många är kringgärdade av höga häckar och annat insynsskydd vilket gör att man ibland inte kan urskilja så mycket.
Från Santa Monica tog vi en vacker och slingrande väg till San Fernando Valley, över bergen i Topanga. Vid en utsiktspunkt kan man se ut över dalgången.
I San Fernando Valley hälsade vi på Mathew, Amanda och lille Dylan, 10 månader gammal. De är kompisar till Margarethas dotter Karin. Efter besöket i deras hem åt vi en gemensam lunch på en restaurang i Northrigde.
Därefter var det dags för shopping! Margaretha hade som uppdrag att handla två par skor av märket Converse. Det hela slutade med att hon inte bara köpte två par skor, hon gjorde det dessutom två gånger, noggrann som hon är! Hur kunde det bli så? Jo, väl åter på motellet upptäckte vi att fel storlekar inhandlats trots skriftliga instruktioner samt flera personers inblandning. Vad göra? In i bilen igen, tre mil på motorväg, nära "soppatorsk" men allt löste sig. Slutet gott allting gott!
Skor med rätt storlek!!!
Nu är det lördag kväll och vi har tagit en promenad för att än en gång njuta av värmen och den stilla kvällsbrisen. Vi filosoferar lite över vår Route 66-resa, konstaterar att den, blev betydligt länge än planerat, närmare bestämt 697 mil, njuter av lite rödvin och ost och snart skall vi gå över till att packa våra väskor.
Tack alla ni, som genom att besöka vår blogg följt med oss på resan från Chicago till Los Angeles. Detta blir vårt sista inlägg.
Margaretha och Bengt